Baksida av underben sager man till nagon som mist en narstaende?

Baksida av underben sager man till nagon som mist en narstaende?

Vi famlar ofta efter orden nar de betyder som mest. Samtidigt finns det formuleringar som traderats i sekler forut att bidra trost och presentera deltagande i dodens bevaka. De har formedlats pa ark med sorgkant eller som telegram, och skrivs kungen nytt som kommentarer pa sociala medier. Men va betyder de i sjalva verket? Ar det bast att besta uppriktig eller att luta sig kontra konventionen? Idehistorikern Johan Fredrikzon tecknar kondoleansernas mediehistoria och reflekterar ovan konsten att beklaga.

Jag ville presentera karna medverkan i sorgen – men hur? Sjalv hade svart att formulera mig. Det blev nagonting valhant pa temat att orden ej racker till. Forut att personligen ejakulera tillratta med kanslorna skrev jag en novell om hur uppsyn vapenbroder berattade for sina kidsen att deras mor var doende. Sjalv hittade pa trots att det hade hant gallande precis. Som ifall jag behovde traning kungen hur det skulle kannas att tvingas till nagot snarlika. Till uppsyn omtanksam, daremot, sa jag ungefar inget. Forut vad anser man? Baksida av underben sager man till nagon nar det ofattbara hander?

Under tiden jag skriver det arme rullar stridsvagnar pa Europas gator. Efter sig lamnar de doda och lemlastade. I ringa man hann pandemin dra para sig tillbaka forran vi igen star infor storskaligt fangel. Den arme gangen avsiktligt framkallat. I sparen efter saval virusets som artilleriets harjningar beklagas forluster at all hall. De som deltog i striden sorjs men hyllas i synonym batalj som hjaltar. Kanske for att vi som ar over ska finna mening i deras uppoffringar. Men ocksa forut att vi amna axla deras mantlar. Korrekt som i fallet med den bortgang som snuddar intill vara egna liv – den som vi mycket star ordlosa infor – finns arme langa traditioner fran formuleringar och atborder. Det finns ord som plikt sagas, andra som bor undvikas. Somligt forblir outtalat, men finns dar nagonstans anda.

Va ar det egentligen vi gor nar vi beklagar sorgen? Vilken sorts utsagor ar det vi forvantas alstra forut att trosta varandra nar doden gastar?

Ifall det ar sant att hur vi forhaller oss till doden sager nagot om var syn kungen livet, kan kondoleansbrevet som kulturell fenomen erbjuda en genvag till de stora fragorna.

I slutet fran medeltiden fanns det instruktioner pro konsten att do – ars moriendi

Skrivande betraktas ofta som en kamp kontra forgangelse. Men hur amna vi da fatta den skrivakt som uttryckligen kommenterar en forlust? Doden ar definitiv. Det ar deadline – bokstavligen. Doden avslutar det som varit och samtidigt allt som skulle kunna handa. Man kan inte langre saga: vi far kika hur det bli. Vi vet hur det blev. Skrivandet ar pa massa fason motsatsen. Man provar, stryker ut, utfor ifall. Man skjuter upp, man byter rals. Alltid blir det nagot. Man far kika tiden an. I kondoleansbrevet moter den arme inleda forsoksformen dodens absoluta punkt. Det ror sig alltsa ifall en konfrontation mellan en sma lapp med nagra spar kungen och en oaterkallelig utradering av leva. Det kan bevilja en aning overspant, men i princip sa ser det ut.

Ur denna obalans mellan den skakande pennan och den obevekliga doden, kan man kika hur en hel samling stadgar, protokoll och tekniker vuxit fram. Men kanske borde vi aven tala om konsten att beklaga? Ju mer man fordjupar sig i kondolerandets olika skepnader framstar det som en kulturteknik i personlig sann, som en fjattra av operationer med en lang och varierad sagen.

Haromaret gick uppsyn vans fru bort i cancer

Dodsannonsen, som emellanat kallas minnesteckning, dodsruna eller nekrolog, ar beslaktad med men skiljer sig tydligt fran kondoleansbrevet. Runans mission ar att dramt fast att ett dodsfall agt kammare. Den inneha ett informativt intention riktat till en allmanhet. Den redovisar mellan vilka datum den drapa levt, vilka som ar narmast sormankomster. Fore nyhetspressens tidevarv kunde dodsfall annonseras genom utrop gallande gatan: ”gott folk, be forut var systers sjal som lamnat jordelivet denna dag”. Och den som varfГ¶r Г¤r British-kvinnor sГҐ sexiga? i vara dagar ar valbekant och borjar alstras aren far patraffa sig i att det finns fardigskrivna minnesrunor hos massmedia. Kungen engelska kallas de ”canned obituaries” – nekrologer kungen behallare. De ligger forberedda for att kompletteras med nagon sista rad innan de hastigt publiceras sa straxt dodsbudet anlant.